Katt-drottningen

Inlägg publicerade under kategorin dagbok

Av Monica - 15 mars 2013 20:29


Vaknade verkligen tidigt i dag, redan 07.20, helt otroligt för att vara jag, den typen som lätt kan sova tills kl 10- 12 om jag inte ser upp. Men jag vaknade och var ganska pigg otroligt nog, trots att jag inte somnade förrän efter kl 02 i går natt.  Men det är ju bara bra, så får lilla jag möjlighet att ställa dygnsrytmen i ordning. Det är ju ett himla jagande efter den där dygnsrytmen, ibland har man fångat den ett litet tag men sedan plötsligt slinker den iväg igen.  


Jag hade visserligen tänkt stiga upp tidigt, men inte riktigt så tidigt utan snarare runt kl nio, var nämligen tvungen att få tag på försäkringskassan, jag kunde ta det lugnt på morgonen alltså, ordna med en kopp kaffe och sedan lite efter kl 08 börja ringa.  Men först lite innan kl tio gick det att komma fram till den avdelning som har med bostadstilläggen att göra. Innan dess lät det bara "linjen är överbelastad just nu." Suck.


Sedan vid 12 skulle jag ut till Anna,  hennes svägerska dök upp vid kl 13 någon gång, hon hade med sig två hundar var vid den ena var en bedårande liten hundvalp.  Det blev kaffe och kladdkaka och mycket djurprat och andra roliga ämnen      . Sedan blev det en lång promenad. 

 


Nu hemma så har brorsan ringt och pratat några gånger, väääldigt mycket jobbprat från honom numera, visserligen började jag bli trött på allt prat om romartiden och andra historiska epoker när han var arbetslös, men nu är jag så himla trött på allt prat om konstgräsplaner och den korrekta skötseln där av att jag börjar sakna diskussioner om historia.



   

ANNONS
Av Monica - 8 mars 2013 19:36


Jag hade fått in ett ganska bra dags-schema nu under februari- mars och lyckats få till en ganska bra dygnsrytm, men nu mådde jag inte så bra denna veckan och schemat följdes inte. Sov typ till 10.30 i dag. Inte bra. 

Ska börja om i morgon, upp kl 09. Jo jag vet, för normala människor är det sovmorgon att sova till kl 09. Men men...
Var och veckohandlade i dag, var lite jobbigt mycket folk i affären tyckte jag eller så var det bara jag som var lite extra stresskänslig.

När jag kom hem beslöt jag att sätta i gång med storstädade, det har blivit si och så där med städandet under veckan. Upptäckte att det var himla svårt att få ryamattan i bra skick, ryamatta + två katter = ett himla dammsugande och ristande. Man inser inte hur mycket päls de där små liven släpper i från sig.

Suttit lite och tittat på aftonbladets hemsida nu på kvällen, galna nordkorea och atomvapen? Låter som början på en spännande katastroffilm, ni vet den sorten där civilisationen fallit och spillror av mänskligheten överlever i ruinerna av vad som en gång varit städer och måste slåss mot atomvintrar och hänsynslösa rövarband och sjukdomar och allt sånt där. Tack o lov att vi lever i verkligheten.    

ANNONS
Av Monica - 7 mars 2013 18:54


Var ute hos Anna en runda i dag. Vi fikade och gick sedan en runda,  jag passade på att mata fåglarna, hade lite bröd över som jag tog med mig. Istället för att kasta det så tänkte jag att jag kan ju göra en god gärning och ge fåglarna det. I vanliga fall så är det Anna som matar fåglarna, hon är ju "måsdrottningen", det är ganska intressant att iakta de olika fåglarna som håller till nere vid vattnet, måsarna är ju totalt orädda och kastar sig över brödbitarna, skator och kråkor är försiktigare och ankorna eller änderna eller vad det nu är ( de som flyter runt på vattnet typ) skräms nog mer bort att måsarna än av oss människor skulle jag tro.

 

Det är bara synd att det inte räcker till alla stackars fjäderfän, för även om man skulle haft med sig två, tre stora limpor så skulle det inte räckt till de stora mängder fåglar som desperat letar efter mat just nu.  Oftast tänker folk bara på att mata dem fram till januari, kanske februari typ och tror att nu när våren är på gång så klarar dem sig sjävla.  Men så är inte fallet.

Jag har ibland tänkt att det vore roligt att sätta upp en sådan där automat som man lägger fågelfrön i åt småfåglarna i något av träden här på baksidan av hyreshuset. Vore kul att sitta och titta på från köksfönstert. Vet att mina katter hade äääälskat det. 

Det blev en ganska lång runda sedan runt stan, fick faktiskt lite träningsvärk i benen. Men det är ju bara bra, frisk luft och sol och raska promenader är precis vad man behöver efter den lång mörka vintern.





Av Monica - 27 februari 2013 22:18


Eller rättare sagt kedjan som är fäst vid tvättstugenycklen.


Hu hu,  jag hade en liten pärs i dag. Hade ju tvättstugan och på nyckel till tvättstugan så finns det

en ganska grov kedja som är fäst till en metallklump. Det är väl tänkt att man lätt ska se tvättstugenycklen

så den inte kommer bort. Men i alla fall, jag hade precis varit ner i tvättstugan och fyllt tumlaren och skulle tillbaka in i lägenheten när jag upptäckte att lägenhetsnycklen fastnat i kedjan till tvättstugenycklen,

nyckeln hade åkt in i en av öglorna i kedjan och det gick inte att dra ut den.   


Jag stod nog där och drog och lirkade i tio minuter, tänkte att "det här händer inte! Vad ska jag göra nu?

Har ju inte mobilen med mig så jag kan inte ringa någon, nyckelhelvettet kom ju in i kedjan då

borde den ju logiskt sett kunna tas ut också!  Hu, vill ju inte behöva ringa på hos någon

granne! "

Men jag fattade ju att jag måste ringa på hos en granne, trots min sociala fobi som fick mig att känna mig

ganska gråtfärdig vid tanken.

Det är inte någon trevlig känsla när man inser att man är utestängd från sin bostad, hemmet är ju ens revir.

Kanske är det speciellt jobbigt också för någon som lider av social fobi, där hemmet är den enda trygga punkten i tillvaron. 

Men åter till historien, jag inser alltså att nyckeln sitter fast och att jag måste ringa på hos en granne,

jag känner ju ingen av grannarna och det kändes så pinsamt och jobbigt, men jag ringde på hos en

medelålders kvinna som bor två dörrar från mig.  Hon öppnade och jag började med ett - "Ursäkta att jag ringer på, men.... "


Hon kunde inte heller fatta hur nyckeln kunde fastna på det här viset och försökte få loss den, men den

satt som berget, efter ett tag kom det en äldre herre in i trappan, hon haffade honom och frågade om han

kanske visste hur vi skulle få loss nyckeln, men nej, han försökte ett tag utan något resultat och kunde inte

heller fatta hur nyckeln kunde fastna så här. Det hade typ behövts en bultsax eller något för att klippa upp kedjan sa han, men det har man ju inte när man bor i lägenhet. Efter ett tag så gav vi alla upp,mannen gick

upp till sig och kvinnan hämtade sin telefon så jag fick ringa Riksbyggen, som är dem som man ringer när

saker och ting går sönder i lägenheterna i det här hyreshuset. 


Medan jag stod där och väntade på att någon skulle svara så var det några sådana där jobbiga minuter

när man ska försöka vara trevlig och komma på något att prata om. 

- Ja jag kommer ju aldrig att hålla nycklarna i samma hand i fortsättningen.

- Det har man ju normalt, verkligen konstigt hur det kunde bli så här...

- Ja, jag har ju bott här i några år och det har aldrig hänt förut. Man blir lite darrig när man inser att

man är utelåst så här.

- Jo jag har själv varit med om det, bröt av nyckel i låset en gång...


Det tog säkert tio minuter innan någon svarade och ändå sa telefonmeddelandet då och då att jag var

"nr 1 i kön", först fattade inte den jag pratade med vad jag menade. Hon typ " Har nyckeln fastnat i tvättstugelåset?" Så jag fick säga samma sak en gång till och då ramlade polletten ned. Hon skulle ringa

jouren och de skulle ringa tillbaka när de kunde komma.

Sedan skulle hon ha mitt mobilnr, men jag förklarade att min mobil är kvar inne i lägenheten, hon envisades med att jouren behövde numret för att kunna nå mig, jag sa det att dem kan ju ändå inte nå mig för jag kommer ju inte åt mobilen efter som den är inne i min lägenhet och jag kan ju inte ta mig in dit. Nähä, sa hon men telefonen jag ringer från, kan de nå mig på den... ? Jag kände bara STRESS, men bet ihop och frågade granntanten om telefonnr, men tjejen i telefonen sa det att hon kunde se numret på datorn.


Sedan, så fort jag lagt på telefonen så sa det plopp och nyckeln ramlade loss från

kedjan.  Både jag och granntanten skrattade förvånat till. Jag blev lättad och förvånad. Där hade

först jag, sedan granntanten och vid något tillfället en granne från någon av de övre våningarna försökt

få loss nyckeln och nu sa det bara plopp av sig själv?  Granntanten sa att hon skulle ringa upp riksbyggen

igen och avbeställa hjälpen och jag tackade för allting och gick in till mig.

  En händelsefylld onsdagskväll måste jag säga.



Av Monica - 4 december 2012 20:06


Redan tisdag, december riktigt rusar iväg känns det som. Inget fel med det visserligen.

Snön har äntligen kommit, just nu är det mysigt med snö, dagen efter nyår så kommer jag antagligen att önska snö och snöslask och kyla all världens väg. Det perfekta vore om snön kom veckan innan jul och låg kvar tills nyårsdagen och sedan nästa dag var det majmånad med en gång, januari, februari, mars och april överhoppad tillsammans med deras kalla, kyliga och gråa snuviga dagar. Synd visserligen att missa min födelsedag den 23 mars, men ändå... 


I lördags kom min bror och hans lilla dotter förbi, de hade köpt med sig frukost, så kl 11.00 eller däromkring satt vi och åt frukost i mitt kök. Wy tappade en tand där mitt upp i alltihop och pratade på om tian tandfén skulle ge henne.

 

Inge hade passat på att storhandla när han var på willys, så efter frukosten åkte han snabbt med bussen hem och lämnade sina varor medan jag passade Wy, medan Inge var i väg så tittade jag och Wy på de gamla Greveholm- avsnitten från -96 på Youtube. Titta och titta visserligen, Wy såg en minut på ett avsnitt, två minuter på ett annat. Så kom hon ju till det avsnittet med skelettet och de scenerna skulle hon ju titta på några gånger. Sedan blev det prat om skelett hela dagen.  Hon ville inte gå någon promenad för - Det finns skelett i skogen. Så man fick ju försäkra henne om att - Nej, det finns inga skelett i skogen. Då frågade hon ju givetvis om var skeletten fanns någonstans. Så man förklarade att skelett finns på kyrkogården och de kan inte röra på sig och de är dessutom nedgrävda i jorden. Hon verkade ändå inte riktigt övertygad om att världen var skelett-säker för hon frågade några gånger till om det fanns skelett i skogen och till och med om det fanns skelett i lägenheten (hon tänkte väl att det kanske skulle hoppa fram ett dansande skelett helt plötsligt), men jag upprepade att skelett bara finns i nedgrävda i jorden på kyrkogården. Jag sa det tillslut att det bara finns skelett som rör på sig i fantasin, då var Wylie tyst en lång stund och såg väldigt fundersam ut, sen sköt hon fram underläppen och sa i ett väldigt dystert tonfall - Jag tycker inte om Fantasin.

Efter att Inge kom tillbaka så gick vi en runda och var iväg ganska länge, det hade hunnit mörkna och bli jäkligt kallt innan Inge och Wy åkte hem.   

När jag väl kom hem sedan så ordnade jag med en kopp te och lindade in mig i en filt och placerade mig i soffan och tittade lite på tv. Såg bland annat första avsnittet av adventskalendern och har sett alla hittills. Sista gången jag följde en adventskalender var nog Findus och Petssons julkalender för en herrans massa år sedan.    


Sedan i söndags så kom Anna och Andreas och deras lille son över till mig vid 16- tiden, det blev en hel del prat och skratt som vanligt.

    


I måndags så gick jag fram och tillbaka till stan, trots snöfallet. Hade ett litet ärende inne i stan och ville inte slösa bort 32 spänn på rabattkortet, det var en skön promenad faktiskt, var inte så kallt ute och snön var ganska fast under fötterna.

I dag så hade jag också ett ärende till stan, tog bussen däremot, det var betydligt kallare och snöslaskigare ute, jag skulle in till läsgruppen. Det var riktigt trevligt att komma iväg och göra något.


Av Monica - 22 november 2012 20:50


Den här veckan har gått fort, trots dimma och det allmänt tråkiga molniga vädret som får en att vilja stanna inomhus. Katterna har hållit sig inomhus mestadels, de är inte förtjusta i det mörka blöta vädret heller. 

Det har blivit väldigt kallt nu på sista tiden, men jag vet ändå inte om det är riktigt dags ännu att plocka fram vinterkappan.

Hade jättekul i dag, åkte ut till Anna och Andreas och lille Victor vid tolvtiden. Jag kom inte hem förrän vid 19- tiden, det blev fika, promenad och sedan middag och mycket prat och skratt dessemellan.  

                       
  


Sedan efter att jag kommit hem så ringde brossan och det blev en timmes prat med honom, han hade mycket att prata om som vanligt, jobb, funderingar kring vänskap och om livet i stort.

Av Monica - 10 november 2012 21:56


Hade bestämt att jag skulle skriva ett litet inlägg här i dag, hade dock tänkt att det skulle blivit gjort betydligt tidigare än så här.

Det blev ganska mycket mer att göra här hemma i form av städning och plock än jag planerat.

Jag var tidigare på förmiddagen en runda inne i stan och köpte avmaskningspiller till katterna, så efter att jag gett dem deras piller nu på eftermiddagen så blev det den vanliga galna saneringen av hela jäkla lägenheten som brukar följa.

Hittade bla vad som måste varit en halv utspridd chipspåse under soffdynorna, hade först ingen aning om vad de kom ifrån  , sedan mindes jag ju att brossan och hans dotter varit kattvakt här för några helger sedan. Har ingen aning om varför de spritt ut chips under soffdynorna dock ?  

I dag vid tolvtiden så var jag en runda ute hos Anna. Det var ett litet tag sedan vi träffades nu för hon födde ju barn för två veckor sedan. Så nu är gamla Anna mamma, kommer nog att ta lite tid innan jag vänjer mig vid den tanken. Att den Anna som jag hittade på en massa bus och sattyg med som barn, nu har en son... Oj oj.  

En bild här på mor och son och typ halva fadern i bakgrunden.

Av Monica - 30 oktober 2012 17:20

Varit en ganska typisk höstdag i dag, kyligt molnigt och allmänt höstlikt. Vaknade ganska sent, drack lite fil till frukost och tittade lite på datorn. Aftonbladets hemsida brukar vara det första jag kollar upp. Men idag spelar det ingen roll om man lyssnar på radio, kollar in rapport på tv eller köper en dagstidning, allting kretsa kring stormen i USA.  Det händer ju betydligt värre katastrofer på andra hörn i världen hela tiden, men det slås inte upp stort på framsidorna i tidningarna, inte att inte stormen i USA är en katastrof för dem som bor där, men jämfört med hur många byar och människor (på mindre viktiga platser) som sveps bort i tsunamis varje år så är det ju inte direkt världens undergång. Men men.


Var en runda inne i stan i dag, var ju tisdag så det blev en tur till läsgruppen. Vi åt lunch och tittade sedan på en film, en gammal svartvit film som gick på ettan i dag, Barnen från frostmofjället. Vi hade läst boken för lite sedan så nu passade vi på att se filmen. Jag vet inte om boken egentligen kanske är en barnbok, men om man är lite intresserad av historia, speciellt om hur livet i sverige var förr så är den ganska intressant. Om än lite präktig.


Efter lunch och film så beslöt jag att promenera hem från stan, stannade till vid willys på hemvägen och handlade lite.  Det hade hunnit bli ganska kyligt nu på kvällen men när man går i rask takt så blir man ju ganska varm ändå. Det kändes skönt att få lite frisk luft och att röra på sig. Man blir lite piggare också.

Väl hemma så möttes jag av två nyfikna katter som nästan hoppade ned i kassarna för att se vad matte köpt. 


Presentation

Omröstning

Vilken årstid gillar ni bäst?
 Vår
 Sommar
 Höst
 Vinter
 Alla årstider har sin charm

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Katt-drottningen med Blogkeen
Följ Katt-drottningen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se