På långfredan bjöd Sofie hela sin stora bekantskapkrets på påskmiddag, hon hade hyrt samma lokal som jag hade på min födelsedag. Det skulle varit kl 13, men några av gästerna var försenade så det kom inte igång förren lite över kl 14.00.

Det var jättetrevligt, god mat, intressanta samtalsämnen.... Efter middagen så gick vi alla en runda med barnen till lekparken. Sedan var det fika efteråt.

Sedan på kvällen så hade Sofie en lite mer vuxen fest hemma hos sig, men jag kände inte för att hälla i mig en massa cider och drinkar. Men Inge gick dit, han hade tydligen haft väldigt roligt fick jag höra sedan.   Själv satt jag i lugn och ro framför datorn, slappnade av efter att ha varit tvungen att vara social och trevlig hela dagen.

Lillebror och hans lilla dotter är här över helgen, ja i alla fall över tors/fre. I morgon ska vi till Sofie och äta påskmiddag och sedan nån gång på eftermiddagen ska Wy tillbaka till sin fosterfamilj.

Ungen är så himla gullig, en liten solstråle.

  Det blev en enkel middag, överkokta makaroner, ostsås och stekt falukorv. Jag blev lite stressad när jag skulle laga middagen, hade också en surdegsbröds- deg att ta hand om. Har äntligen lyckats med att få degen att jäsa ordentligt.

Sedan på eftermiddan så var vi ute med Wy, började med rutschkanan nere på gården  

och gick sedan iväg till en riktig lekplats.  

Väl hemma igen så fikade vi och Wy somnade i soffan inrullad i en röd filt.

Inge satt sedan klistrad en god stund framför min dator och jag kollade på en komedi, Hancock, på tv-n.

Läste på aftonbladet om en sexåring i USA som drog med sig en pistol till dagis. Nu hade ju tidningen en dramatisk rubrik "sexåring sköt tre på dagis", men i artikeln så kunde man sedan läsa att pistolen fallit ur ungens ryggsäck och gått av när den slog i golvet. Tur att ingen av barnen dog.

USA och deras knäppa vapenlagar, eller snarare brist på vapenlagar. Det finns ju en anledning till att dem ligger högst till när det gäller vapenvåldet i världen.  Det är ju inte heller konstigt att ett barn i det landet kommit över ett vapen, bara skrämmande. Inte om man tänker på hur lätt det är att få tag på ett vapen i USa, till och med automatvapen, där finns det liksom ingenting som hindrar att den galna grannen har en hel vapen-arsenal. Det är inte som här i sverige där det bara säljs jakt eller tävlingsvapen.

oj oj. I går verkar det som om katterna var fulla av rackartyg. Först kom gamle Sigge hem (gamle helsvarte Sigge) och var totalt helgrå. Nu fick jag bara en snabb glimt medan han morrande for som en grå pil genom vardagsrummet och in i sovrummet och in under sängen. Han lämnade ett spår av gråa hårstrån från balkongdörren, genom vardagsrummet och in i sovrummet, kattpäls, så jag fattade att han varit i slacksmål. Jag gick in och kikade under sängen och där låg en morrande Sigfrid med en massa grå päls som stack fram ur munnen och små gråa fjun över sitt lilla kattansikte. Efter underfär tio minuter så slutade han morra och kom fram så jag kunde hjälpa honom att plocka bort all grå kattpäls. Han verkade ha lite problem med kattpälsen som stack fram ur munnen, hade väl fastnat mellan tänderna kanske? Jag såg inget blod i alla fall, så det var väl inte så allvarligt. Han var bara väldigt upprörd.

Sedan sent på kvällen kom nästa katt hem, mäkta stolt, med den största jävla kromosområtta jag någonsin sett hängandes ur gapet. Den var stor som ett marsvin med en äcklig lång svans och jag var faktiskt lättad att den var död för det där monstret hade inte varit lätt att fånga in.

Jag ville inte ta i den och toalettpapper kändes inte tillräckligt så jag hämtade en handduk och sa åt Sirap att släppa djuret. Sedan kastade jag ut den från balkongen. Sirap gnällde ynkligt och jag kände mig så elak, här kommer han hem och tror att han varit dukigt och så skäller matte på honom  .

Men jag blev riktigt förfärad när jag såg den där enorma hemska råttan. Huuuu

Små sorkar och möss och småfåglar kan man liksom klara av att de nån gång drar hem. Det är bara att plocka upp med lite toapapper och förklara för de små gossarna att det där får de leka med ute.  Men en stor otäck råtta? Huuuuu

Förra sommaren försökte Sirap dra in en stor död fågel och det var lika äckligt det.... eller nej inte lika äckligt. Råttan var äckligare. Huuuuu

Läste något roligt på aftonbladet och DN, MTV och Gillette höll i en tävling "Just legs", där de tävlande skulle skicka in en bild på sina bara ben. En tävlande hade skickade in en bild på sina väldigt lurviga ben och den bilden höll på att vinna. Vad vid bilden plötsligt togs bort av ledningen för tävlingen. (Antagligen för att det inte är en bild som Gillette, med sin "ta fram din inre gudinna" reklam vill associeras med.

Det skapades ett Facebookkonto i protest och tävlingen överöstes snart av "håriga-ben bilder ". Något som nog fick folket på Gillette att svettas, för det är klart att den inre gudinnan i Gillettes reklam inte har håriga ben....   Hur skulle det se ut i fall vi kvinnor kände oss så tilfreds i våra kroppar att vi inte rakade av lurvet på benen. Det är självklart inte ett budskap som ett dam-rakhyvelsföretag vill sända ut.   

Snabbt därefter ändrades tävlingsreglerna som "förtydligades" med att man inte bara får skicka in en bild på sina ben, utan det ska vara en bild med en outfit och ben. Haha... De tänkte väl så att dessa svenska rebeller nog inte vågar visa sig i helbild med sina "okvinnliga ben".  

Men tydligen valde damen med de lurviga att anpassa sig efter de nya tävlingsreglerna   och skickade in en ny bild (outfit och ben) och ligger faktiskt bra till i tävlingen.

Nu ska de visst föreslå förändringar i sjukförsäkringen, om det gör någon skillnad till och från för väl framtiden utvisa.

Missnöjet med hur Försäkringskassan behandlat människor har varit enormt. Fast egentligen borde man nog skriva "hur regeringen behandlat människor" för FK följer ju bara reglerna regeringen gjort upp.

Diakoner i Svenska Kyrkan gick tex ut och krävde ett nytt påskuppror mot sjukförsäkringsreglerna. Ett hundratal läkare skrev gemensamt under ett debattinlägg i protest mot hur FK/regeringen behandlar deras patienter. 

 Men nu ska det visst plötsligt finnas rum för "individuella bedömningar".  Men om något förändras i praktiken? Det finns en stor chans att FK kommer fortsätta ignorera läkares bedömningar och tro att sjukdomar kan anpassas efter absurda tidsdragningar.

De långtidssjukskrivna är på sätt och vis de som är längst ner på samhällets rangstege (de fattiga) och det är bekvämt för vissa att de har den rollen. Men eftersom de sjukskrivna inte orkar stå upp för sina rättigheter, just för att de är sjuka, så blir det så.

Det är lätt att skylla allting som är fel i samhället på "bidragsfuskarna". Det sorgliga är ju också att de som mest klagar på de sjukskrivna är inte de rika, utan arbetarklassen. Vilket jag skulle tro att det finns en del anledningar till.

De fattiga i varje samhälle har en uppgift att fylla, de är där för att skrämma livet ur arbetarklassen. Så dem går till sina jobb varje morgon. Samtidigt hör det till sakens natur att arbetaren inbillar sig att i samma sits som den fattige kan han aldrig hamna. Den fattiga har sig själv att skylla och kan nog arbeta om han bara vill, för om den fattige har en egen skuld till sin olycka så kan heller aldrig arbetaren hamna i samma sits själv och medan han fokuserar på det så sitter en liten grupp feta direktörer och fyller sina redan till bristningsgränsen fyllda plånböcker. Fast nu mera så fyller de väl sina aktiepåtföljer.

Bakade ju frallor för någon vecka sedan och nu drog det i gång igen.

Jag slog på stort och bakade både en plåt frallor och en plåt med vetelängder.

Det är oftast väldigt ovanligt att jag bakar (för det är så oerhört jobbigt att städa upp efteråt).Men jag verkar ha kommit in i en "bak-period".

Frallorna blev jag nöjd med, nu gör jag dem lite knäppt, jag formar två ringar av degen och förskär den i många lika stora delar och sedan grädda. Så blir det mindre klet och det går betydligt fortare.  

Nu ser vetelängderna väldigt tjusiga ut innan de gräddades, men det färdiga resultatet blev inte alls särkilt tjusigt.   

  Jag bakar ju som sagt inte så ofta så man hinner glömma ett och annat mellan varven, tex att bröden svällen i ugnen. Så jag skulle gjort dem, och speciellt då flätan, hälften så tjock bara. Ja ja, så vet jag det tills nästa gång... eller inte....

Var med brossan och brorsdottern på Lyckeby-marknad i går. Dagen började med att jag åkte ut till Spandelstorp och fikade, sedan gick vi den långa långa rundan ut till Lyckeby. Men stannade till vid ridskolan på vägen så Wy skulle få leka med den stora trä-hästen där.  

Väl i Lyckeby mötte vid upp med Sofie utanför ÖoB och gick en runda runt marknaden, Sofie frågade Wylie om hon ville åka några karuseller. Wylie var nog lite blyg till en början för det var ju länge sedan hon träffade Sofie nu, sedan var hon också lite gnällig efter den långa promenaden. Men vi tog en liten paus och ställde oss och åt var sin varmkorv, ja Wy ville inte ha en korv men däremot slukade hon sin dricka och piggnade därefter till och blev betydligt gladare.

Sedan blev det lite mer promenerande bland allt otäckt folk och letande bland allt skräp som såldes.... hörs att jag verkligen gillar marknader va? Ha ha.... Det låter kul i tanken att gå på marknad, men när man väl är där så tycker jag oftast att det är jobbigt.   

Vi avslutade med att ta en fika och sedan promenerade vi ut till Wylies stödfamilj. Jag har aldrig varit där förut, men de verkade väldigt trevliga. Visade oss runt lite och så stod vi och pratade en stund innan jag och Sofie var tvungna att skynda vidare.

Kvällen avslutades med att Inge och Sofie åt middag hos mig, vi lagade till lite pasta och köttfärssås. Det blev att vi satt och pratade hela kvällen.  Lite väl allvarligt snack emellanåt kanske.

En kul lördag allt som allt, men det kändes så skönt när gästerna gick där vid halv-tio tiden och det äntligen blev tyst.  Att kunna sätta sig vid datorn i lugn och ro och bara slappa.