Katt-drottningen

Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Monica - 15 november 2014 17:16


I går tog jag och besökte hårfrissan, något jag skjutit upp alldeles för länge och det märktes på håret också som började se riktigt torrt och risigt ut. Frisören fick säkert kapa en dm av det. Men det är ju så det blir när man inte går regelbundet och klipper av kluvna hårtoppar.


I dag var jag och köpte kartonger, inte så smart kanske i o med att det regnade. Men jag tänkte som så att de kanske är inpackade i plast, det mesta är ju det. Men inte kartonger visade det sig. Men det var inga problem,  jag frågade butiksbiträdet om de hade några kassar som var stora nog och hon sa nej, men att de kunde svepa några sopsäckar runt och tejpa fast, så kartongerna är skyddade ifrån regnet i alla fall. Visade sig vara en bra lösning.  Det regnade ganska bra när jag skulle till busshållplatsen och sedan fick jag stå en stund och vänta tills bussen kom,  jag blev kanske lite nedstänkt av regnet men kartongerna var skyddade under sopsäckarna. Tejpen höll allting på plats tills jag var typ 20 meter ifrån porten här hemma och då regnade det knappt något längre så kartongerna blev inte fuktskadade. Visst jag kunde väl ha väntat och gått dit en annan dag (när det inte regnar), men jag kände att det var bäst att få det avklarat medan jag orkar ta itu med att konka på en stor trave otympliga kartonger på bussen.  


Efter att jag lämnat av kartongerna här hemma gav jag mig i väg till willys och veckohandlade.  Sedan hemma igen så packade jag tre kartonger, tog de två stora som jag fick från mamma och en av de nya, packade ned den stora tiolitersgrytan och lite köksmaskiner, större skålar och burkar och termosar och lite annat, man har mer grejer än man tror när man väl börjar öppna skåp och lådor. Passade också på att packa ned det jag missade sist i vardagsrummet när jag packade ned böcker och filmer, plockade också ned dvd- spelaren när jag ändå var på gång. 


Det är väl typ det jag gjort i dag, hade tänkt att jag skulle varit duktigare än så men jag orkade faktiskt inte. Har mest suttit vid datorn resten av dagen. Lekt lite med katten, ätit middag.


Sirap gillar att det är tomt på hyllorna.  Väldigt mycket utrymme för honom just nu.  Men jag undrar hur det lilla livet kommer att hantera flytten. Blir nog inte roligt, värsta traumat för den lilla katten. Bara 2 veckor och tre dagar kvar nu, hu

ANNONS
Av Monica - 14 november 2014 17:40


Jag och en väninna har ibland diskuterat våra brister och problem och en sak vi båda har gemensamt är att vi tycker att våra föräldrar har en del av ansvaret för "hur vi blev". Det är inga allvarliga saker, min väninna tycker att hennes föräldrar inte skulle varit så hippi-lika och ställt lite krav och jag själv kan tycka att mina enstöringar till föräldrar är anledningen till att jag utvecklade social fobi som tonåring. De flesta (om inte alla) upplever att de på något sätt blev hämmade eller "förstörda" av sina föräldrar, och visst det är väl något av en klyscha, men samtidigt är det intressant att de flesta tycker så. 


Det har väl med det att göra att allting är relativt. Ett barn som upplevde sig ensam och bortglömd för att föräldrarna arbetade jämnt kan tyckas ha haft en fantastisk barndom av barnet som upplevde sig kvävd av en kontrollerande mor. Ett barn som blev misshandlat av sina föräldrar kan tycka att de båda hade en idealisk barndom.  Men alla tre har sår i själen. För allting är relativt.

Det finns givetvis monster där ute, människor som inte borde få lov att sätta barn till världen. Men de flesta föräldrar menar väl och problemet är väl det att föräldrar är vanliga människor och därför sorgligt bristfälliga. De är ju själva också  "offer" för sin uppväxt.


I något sammanhang hörde jag nånstans en teori om att allting som är fel i världen kan spåras tillbaka till dåligt föräldraskap. Att det är en ond cirkel av dåligt föräldraskap som skadar generation efter generation. Teorin gick ut på att nyckeln till det perfekta samhället ligger i bra föräldraskap.

Nu har jag inga barn själv och det vill jag heller inte ha, för jag inser vilket enormt viktigt och ansträngande jobb det är, ansvaret man tar på sig. Det är ett 24/7 jobb, föräldern ska vara kock, sjuksköterska, terapeut, pedagog och vägledare, sedan utöver det måste föräldrarna dessutom ha "riktiga" jobb så de kan betala kläder, mat, leksaker och fritidsaktiviteter. Sedan kanske vissa barn behöver mer stöd och hjälp inom något områden och då måste tiden och kompetensen och resurserna finnas. Hur orkar folk? Svaret är ju det att det gör dem inte. Det är ju totalt omöjligt. Men det finns bra människor där ute som åtminstone försöker.Tragedin är bara att så många inte förstår vilket allvarligt och viktigt jobb de tagit på sig. Ännu mer skrämmande är det att vilken idiot som helst där ute får lov att sätta barn till världen. Att det ofta tar så lång tid för socialen att omhänderta barn som far illa så de hinner få allvarliga psykiska men.

Det är kanske inte så konstigt att världen ser ut som den gör, när förälderns rätt till sitt barn väger tyngre än barnets rätt till ett bra liv.


Men visst, man kan dra en röd linje från föräldrarna till den man är i dag, det som är bra och det som är dåligt, styrkorna och svagheterna. Men saken är den att man inte hjälper sig själv genom att mala och beklaga sig över barndomen och de fel man upplever att ens föräldrar gjorde.  För det finns ju ingenting man kan göra åt det. Jag har själv en tendens att göra så.  Det bästa är att acceptera och släppa taget om det, vilket är lättare sagt än gjort för det är ju så hjärnan och tankarna ofta fungerar, det som plågar oss återkommer den till, det vi inte vill tänka på poppar upp. Men det bästa är att försöka lämna det bakom sig och inse att det förflutna egentligen inte spelar någon roll. Det som hände då är då och nu är nu och den som har ansvaret för oss och vårt liv är vi själva. Ingen annan.  Det finns kanske en förklaring till våra svårigheter, men svårigheterna kan ingen annan än vi överkomma.

ANNONS
Av Monica - 13 november 2014 07:36


Kändes så segt att stiga upp i dag. Kallt, mörkt och så så trött. Tröttheten kan ju ha att göra med att min katt är på bättringsvägen och har börjat vara jobbig igen.  När kattrackarn var sjuk var han så gullig och lätt att ha att göra med. Nu har han börjat igen med att skrapa på fönster och dra i passienersnören (för han vill bli utsläppt), men jag vill inte släppa ut katten på natten, för då har han en tendens att vara borta väldigt länge, ibland upp till ett och ett halvt dygn och då oroar sig den här katttanten.
Det sägs ju att det tar 2 veckor att lära av en katt med ett beteende, men det har jag inte märkt av med Sirap, jag har sedan sommaren slutat med att släppa ut katten när han skrapar på fönstret och ändå fortsätter han med att mjaua och dra i passienersnören och slå på rutan. 

Det blir att jag får ta ut katten från sovrummet och stänga sovrumsdörren, men då står ju fanskapet utanför och för ett himla liv, sedan tröttnar han och jag kan somna till, men så kommer han tillbaka och skrapar på sovrumsdörren och mjauar.


I går var jag och brorsan nere hos mamma en runda, vi lämnade av lite grejor som hon dumpade på min vind när hon flyttade ned till Yngsjö, lite album och papper och en trave broderade tavlor. 

Vi fikade, tittade på en film Kalle hade med sig och sedan lagade vi till lunch och åt och sen satt vi och kollade igenom lite album.  Jag fick med mig 2 tomma kartonger hem, men måste ändå nån dag nu köpa en trave kartonger, för porslin och sådant tungt är det inte säkert att lägga i använda kartonger som stått fuktigt upp på nån vind eller förrådsutrymme. Flyttdagen börjar närma sig, det är den 13e i dag och den 1e är bara 17 dagar bort. Hu. Så mycket som måste vara gjort då.


Nu i dag så måste jag in till stan efter att arbetsdagen är avslutad, måste till apoteket och hämta Siraps medicin, han ska ju äta antibiotikan i 5 dagar till (fast nu dubbel dos) då han fortfarande andas lite ansträngt. (Även om han verkar pigg och kry i övrigt) Sedan förhoppningsvis är lunginflammationen helt utrotad. 

Sedan vid kl 16 kommer den nye hyresgästen förbi för att ta lite mått på lägenheten, måste städa av lite lätt innan dess. 

Av Monica - 7 november 2014 20:46


Äntligen är det fredag, det känns skönt att helgen ligger framför mig. Både denna veckan och förrförra har varit kämpiga, men förhoppningsvis blir det bättre nu. (Hoppas bara Universum inte tar det som en utmaning).


Jag gillar inte att så mycket som måste göras inte kan göras just nu,  utan att alla dessa måsten ligger en bra bit fram i tiden och det enda jag kan göra är att vänta. Det tär lite på sinnesron, även om jag försöker fokusera på annat. Men visst, tiden går och fler och fler måsten i almanackan dyker upp.  Det är väl bara att bita ihop och se tiden an.

 



På måndag kommer lp- stiftelsen och hämtar en hög med grejer som jag antingen skänker eller betalar 300 spänn för att få bortforslat. Det är bland annat en svart sängram i metall som jag skänker och en ful risig resårbotten som ska slängas, plus en trasig dator och lite annat skräp.

Jag skruvade isär metallramen och släpade ut i hallen, liksom resårbotten. Så jag slipper ha det hängandes över mig i helgen, att det måste göras. Så nu får jag sova på en uppblåsbar madrass tills efter flytten. Bara tre veckor plus en helg. Sedan kan jag äntligen andas ut.


Sedan på måndag så har jag också planerat att packa ner lite böcker och annat småplock, så mycket som nu får plats i de två kartonger jag har. Ska nog se om jag inte kan köpa lite kartonger i morgon, kolla vad de kostar i alla fall.


I morgon ska jag och brorsan in till stan, han ville ha lite smakråd när han handlar kläder. Planen är att komma iväg på förmiddan redan, men tyvärr har ju Ingo en tendens att alltid vara mer än lovligt sen. 

Sedan hoppas jag få tid och ro att sitta ned och spela the sims nån gång nu i helgen, har inte riktigt haft ro till det på länge.

Det är väl det mest spektakulära som händer nu i helgen.


Lilla katten verkar må bättre, var lite bekymrad i morse för han hostade något hemskt, men efter jag kom hem från praktiken har han i alla fall inte hostat en enda gång och det är ju en hel del timmar nu. Så jag håller tummarna.






Av Monica - 6 november 2014 20:18

Steg upp när alarmet ringde i morse, lät bli snooze knappen.  Ingen hostande katt höll mig vaken utan jag fick sova gott hela natten.  Jag steg upp och gav katten mat och medicin.  Gjorde mig sedan en ostfralla och en latte till frukost. Satt vid datorn en stund.

Trots att jag steg upp tidigt så fick jag skynda iväg i sista stund. Är värdelös på att komma iväg i god tid, har väl med det att göra att jag inte vill bli tvungen att stå i novemberblåsten vid busshållsplatsen längre än nödvändigt och missbedömer hur lång tid jag har på mig. Har inte missat bussen i alla fall, den kommer typ precis när jag kommer fram, har väl fått skynda ned för galgamarkstrappan några gånger precis när den kommit. Men jag ska skärpa mig, kanske sätta mobilen på ringning till då det är tio minuter kvar. 


Jag var riktigt orolig för Sirap i går, han hostade något fruktansvärt under gårdagen och natten innan, jag började oroa mig för att antibiotikan inte funkade. Men nu natten tills i dag och i dag så har jag inte hört en hostning ifrån honom. Börjar hoppas att jag ska slippa en runda till in till veterinären.  Sedan oroar man ju sig när man är iväg på praktiken och man vet att man har en jättesjuk katt hemma. Men nu verkar det som medicinen funkar. Fast jag ska inte ta ut segern i förskott. 


 Lite löjligt, men jag är verkligen förtjust i de där bilderna man kan göra på bitstrips.  

Kanske är därför han hostar så mycket.    Jag är barnslig jag vet.


Av Monica - 3 november 2014 21:02



Måndag, måndag. Det har varit ganska mycket i dag känns det som.


Har börjat med förberedelserna inför flytten redan. Har gjort upp ett schema där jag varje måndag tar i tu med en större förberedelse. Är ju ledig på måndagar.

I dag tömde jag vinden och gick igenom vad som ska skickas ned till mamma, vad som skulle kastas och vad som skulle behållas. Allt i "kastas högen" kan tyvärr inte kastas ännu. En trasig dator är ju lite för stor för att dumpas nere i soprummet tex.  Men brorsan sa något om att han kunde kasta den (nångång). 


 Var med katten på återbesök hos veterinären. De tog ett blodprov och undersökte hur lungorna lät. Katten lät sig snällt stickas och klämmas och lyssnas på, veterinären fick till och med titta honom i munnen. (Sirap måste nog fortfarande vara svag av lunginflammationen tror jag.)

Tack o lov så verkar antibiotikan funka, finns en liten risk att vi kanske får förlänga antibiotikakuren, jag får hålla koll så att andningen inte fortfarande är ansträngd när kuren går mot sitt slut.  Men han verkar vara på bättringsvägen.

Nu ska det bli intressant att se hur mycket jag får från Agria att betala kalaset med. Detta är ju något av en katastrof för en fattig sjukskriven. Men det ordnar sig nog, hoppas jag.


I morgon är det praktik igen, känns skönt att ha det att gå till. Efteråt i morgon så skulle vi i köket på ett julbord. Är nog bra att passa på och vara med på sådana saker, även om den sociala fobin protesterar lite, de där avbrotten i vardagen är viktiga.  


Jag och bröderna och Wylie åkte ned till mamma en runda i lördags, märkte av vilken effekt socker har på barn. När hon hoppade in i bilen med sin godispåse var hon tyst och stilla och efter att ha suttit en halvtimme- fyrtiominuter och knaprat karameller blev hon helt speedad. Jag började få huvudvärk sista biten, men jag försökte hålla henne sysselsatt, vara den roliga fastern liksom.  



Av Monica - 31 oktober 2014 17:50

Äntligen fredag!


Känns sååå skönt att den här veckan är till enda, varit en väldigt låång- inget- slut -inom- räckhåll vecka. Men nu är det fredag och helgen är framför mig, liksom hela november. Jag och bröderna ska hälsa på mamma nån gång nu i helgen, ska bli kul, träffar ju inte henne så ofta som jag skulle vilja. 


I går var ingen bra dag, jag mådde dåligt men var tvungen att bege mig till apotek och affär. Är vid sådana tillfällen man känner hur jobbigt det är att vara själv och bara ha sig själv att förlita sig på. Har varit några sådana tillfällen denna vecka.  


I onsdags så fick jag stoppa in en sjuk katt i transportboxen och kasta mig på bussen och åka ut akut till veterinären.

Trodde min stackars lilla katt hade en hårboll som fastnat för han hostade och verkade vilja spy upp nånting som inte ville komma upp.  Sedan fick han något sorts anfall en kväll och låg på sidan på golvet och kippade efter luft, efter en timme eller två var han okej igen, uppenbarligen inte kry men han kunde andas i alla fall. Morgonen efter åkte jag in till veterinären med honom, trodde fortfarande att han hade en hårboll som fastnat i halsen eller något.  Men han hade inte några hårbollar visade det sig utan lunginflammation. Så nu får han äta tre olika mediciner och på måndag ska han in igen på återbesök för det är inte alls säkert att antibiotikan funkar. Tydligen (om jag förstod veterinären rätt) så skulle han egentligen ha velat skriva ut en annan antibiotika, men den får man bara skriva ut om inget annat funkar, så därför måste vi försöka med den sorten katten äter nu och sedan ta prover efter 5 dagar för att kolla så att den verkligen funkar.

 

Jag avskyr att behöva åka med katten på bussen, Sirap väger 7 kilo och är alltså en ganska stor katt, visst transportburen kanske inte väger så mycket men den är stor och otymplig. Det känns ganska så snart som att transportburen och katten i den plötsligt väger 20 kilo. Sedan tar transportburen upp en och en halv sittplats på bussen och vanligen (när katten inte är allvarligt sjuk) så ylar han och då menar jag yyyyylar. I onsdags gnällde han bara.  Nej, jag hoppas att det kanske går att få brorsan att köra mig dit nu på måndag.  Det vore enklare, snabbare och mindre promenerande till och från busshållsplatser i blåsten. Mindre traumatiskt både för mig och katten. (Givetvis är det ju värst för katten)


 

En intressant sak, när jag sa att jag misstänkte att katten hade en hårboll som fastnat så kollade veterinären om han hade något grässtrå som fastnat i halsen. Det är visst väldigt vanligt att katter som äter gräs (utomhus i det fria eller inomhus för att ägarna snällt odlar kattgräs åt dem) för att bli av med hårbollar får ett grässtrå som fastnar i halsen och orsakar dem besvär.

Annars så hör man ju att det ska vara bra om katter äter gräs, att det hjälper dem att spy upp hårbollarna.  Nu är det ju så att när jag trodde att Sirap hade problem med hårbollar så köpte jag kattgräsfrön och nu börjar grässtråna växa upp i lådan fröna kom i. Vet inte om jag vågar låta katten äta kattgräset nu?


Är också väldigt tacksam att jag varit smart nog att ha katten försäkrad, i o med att jag aldrig behövt använda försäkringen så har jag en hel del rabatt ihoptjänad så självrisken borde inte bli så hög heller.







Av Monica - 21 oktober 2014 20:37


Tisdagen avklarad, mer eller mindre i alla fall, någon timme kvar bara innan det är dags att gå och knyta sig, sedan är dagen officiellt över och när man vaknar är det dags att se nästa avsnitt av supernatural på free-tv.   


Var o jobbade idag, fortfarande roligt och jag ser fram emot att ge mig i väg på morgonen. Visserligen känns det fortfarande ganska segt med att ha ökat till 40%, är okej medan jag är där men jag blir så trött när jag kommer hem, vissa dagar får jag ta nån timmes tupplur kort efter att jag kommit hem för det är totalt omöjligt att hålla ögonen öppna. Skönt att jag är ledig i morgon.

Men jag märker att jag blir gladare av att komma i väg och göra något vettigt, även om det bara är 15h i veckan och jag tror att jag kommer att vänja mig vid ökningen. Har ju bara gått några veckor och sedan hade jag i förra veckan och förrförra stressen med alla som ringde och ville komma och titta på min lägenhet, en nackdel med att flytta. Det påverkade ju också. Annars så är jag förvånad över hur bra jag trivs på praktikplatsen.


När det gäller trötthet och så så har vi ju också hösten att skylla på, tur nog, höstmörkret ska man inte underskatta, även om jag älskar hösten. Alla löven i gult och orange och rött och de mysiga dofterna ute i skogen. Men ena stunden verkar trädkronorna stå i brand och det är fortfarande ganska soligt och kanske lite svalt bara, sedan kommer en liten höststorm och det är endast kala trädgrenar som spretar mot en mörk grå himmel, blöta fuktiga löv som multnar över marken och allting är grått och kallt.  Men vi har ju i alla fall halloween och julafton att se fram emot och alla ljusen och lamporna. Halloween är ju bara runt knuten just nu och det är en stor favorit hos mig. En ursäkt att äta godis och titta på skräckfilmer. 

       

Presentation

Omröstning

Vilken årstid gillar ni bäst?
 Vår
 Sommar
 Höst
 Vinter
 Alla årstider har sin charm

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Katt-drottningen med Blogkeen
Följ Katt-drottningen med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se